Trapped in a hail storm

Haha snacka om väderomslag!

Söndag kväll... temperatur ca 20 grader, så jag och Emmy bestämmer oss för att ge oss ut på löparrunda. Off we go! Till en början var det riktigt härligt, men efter ett tag börjar vi se ovädersmolnen tona upp sig på himlen. Vi rycker på axlarna och fortsätter springa och efter ett tag börjar åsk-knallarna komma smygande. Stora regndroppar börjar sakta att falla över oss i takt med att mullrandet ökar i ljudstyrka till ett brakande som får det att låta som om självaste himlen håller på att bryta samman, vilket också verkar vara fallet efter ett par minuter då hårda bitar himmel börjar vräka ned över oss (läs hagel). Studen i ära är jag iförd korta träningsshorts och ett VITT linne och börjar smått hysteriskt se mig om efter någon form av skydd som inte är 5 m högt och ett perfekt mål för blixtarna att attrahera till. Något sådant finns inte innom löparhåll då vi befinner oss i perfekt position för farmens sädesfält. Med axlarna högt uppdragana och käkarna ihoppressade, för att unvika höga kvidanden över smärtan av isbitar som hammrar över kroppen, försöker jag  på snabbast möjliga vis ta mig framåt. Tankarna om vad tusan vi ska ta oss till virvlar runt i mitt huvud då Emmys kvävda rop får mig att vända mig om och genom ridån av vita snökulor få syn på vår räddning i form av en liten svart bil som sakteliga närmar sig. Det ankommande hagelskyddet på fyra hjul körs av den tjej i vår egen ålder som ivrigt vinkar åt oss att hoppa in. Utan att blinka rycker vi upp dörren och formligen dyker in under aluminiumtakets skyddande hölje, där vi huttrande och halft hysteriska bryter ihop i ett nervöst skrattanfall. Utan att bry sig om att hela hennes bil och matvaror från ACME blir  dränkta i regnvatten, vänder sig vår hjälte om och frågar vart hon ska köra oss. Tacksamma dirigerar vi henne genom hagelduscharna till vår gata, där ovädret lämpligt nog lugnar ned sig lagom tills vi anländer, och  säger hjärtligt farväl med diverse bedyranden om vilken verklig ängel om är som dök upp i rättan tid för att rädda oss undan helvetets stormar.

Efter ett fnissigt hejdå till Emmy knackar jag på altandörren och blir insläppt samt tilldelad en ett badlakan, stort som ett mindre segel, av en grupp fashinerade ungar som lyckligtvis nog klarat sig undan haglet i hemmets trygga vrå. Då jag tassat så försiktigt jag kan över parkettgolvet med mina dyblöta sockar och, utan att snava över handduken som är virad ned till anklarna, tagit mig nedför källartrappan  i badrummet är det dags att försöka kravla sig ur det slimmade, nu helt genomskinliga linnet och de dyblöta shortsen. Det krävs lite finess för att klara av detta konststycke utan att skapa en smärre översvämning eller glida med huvudet före in i duschkabinen. Efter några minuters hårt arbete har jag dock lyckats åla mig ur de blöta träningskläderna och får mig en välförtjänt, inte fullt så varm som hade behövts för att återfå normal rörelseförmåga, dusch varefter jag är redo för att dra på mig mina något större och något torrade mjukiskläder.  Efter en blick i spegeln upptäcker jag vad som närmast, även om jag aldrig spelat det själv, kan beskrivas som paintball-märken över större delen av kroppen. Rödlila smått svullna prickar  täcker nu större delen utav armarna, benen och framför allt nacken. Det är inte utan att jag känner mig lite som en krigshjälte hemkommen från krigen i "Hailania". Lär dock inte få några större men från "striden" utan ser det mest som en häftig upplevelse och ett kul minne, som smidigt glider in på listan över minnesvärda saker jag fått vara med om under mitt år i USA!  

Cultural differences

Måste bara skriva ett inlägg om kulturskillnader, för den senaste tiden har det kommit upp så många lysande exempel på hur olika syn de har på saker här gentemot hemma, att jag bara måste få utlopp för mina funderingar på något sätt.

Har ju tidigare berättat om hur skolorna ställer in p.ga. snöfall och tänker därför inte förtälja mer om det. Frågan man ställer sig är ju dock varför de hellre bekymmrar sig om att lägga till extradagar i skolåret, för eventuella snöfall, istället för att utrusta skolbussarna med riktiga vinterdäck. Senast nu i veckan kom barnen hem och berättade att de nästan varit med i en bussolycka. Tydligen hade en bil kört ut precis framför bussen, som fått tvärbromsa för att undvika en kollision. Med sig hem hade de ett papper från rektorn där det stod att ingen olycka hade inträffat och att alla barnen sagt att de var ok. För "säkerhets skull" hade hon iallafall skickat dem till skolsköterskan för kontroll och inga skador hade rapporterats. Jag frågade hur de kände sig och om det hade varit obehagligt att slungas fram för att tas emot av ett stenhårt säkerhetsbälte - vilket säkerhetsbälte?!

Att Amerika är dubbelmorlaens land är nog ingen nyhet, även om de såklart inte är det enda på jorden. Bilkörning är en av de största aspekter innom detta område, vilket inte är så konstigt med tanke på att det är ett land där man kör bil till grannen (nej det är ingen överdrift, det finns folk i området där jag bor som gör detta). Cat och Emmy hade snappat upp en trevlig konversasion från några hemmafruar på gymet då de väntade på att barnens dansklass skulle sluta. Dagens samtalsämne var vinprovning och en av dessa kvinnor hade uttryckt problemet med helgens träff inne i Newark. "Jag vet inte om jag ska våga åka, det ska ju bli regn." (?!) För att förtydliga detta påstående lite var alltså hennes bekymmer att hon kanske inte skulle kunna köra bil dit om det regnade, men hon hade i annat fall inte haft några problem med att köra DÄRIFRÅN, efter att ha spendera de närmsta timmarna med att dricka vin, om det inte hade gjort det. Nu är inte lagen om alkohol/bilkörning like hård här. Jämfört med Sveriges acceptans på 0,2 promille (eller har det blivit 0,0?) säger lagen här max 0,8. Därför kan man dricka mer än 1 folköl innan man sätter sig i bilen, men jag är inte säker på hur många mer glas vin det går att hälla i sig för att gå från 0,2 till 0,8 - förmodligen inte så många. Personligen skulle jag aldrig sätta mig framför ratten efter att ha druckit, men så är vi också alla olika bra bilförare.

"Frostingen på tårtan", som fick mig och Emmy att bryta ut i ett hysteriskt tårdränkt skrattanfall och som även fick mig att skriva detta inlägg, var då vi sökte på amerikanska lagar i morse. Anledningen till detta var att vi bestämt oss för att gå till Newark (den studentstad dit vi åker runt 1 gång i veckan för att hänga med våra amerikasnka vänner), som ligger ca 1 mil (15 min bilkörning) härifrån. Visst är det en långpromenad, men ingen extrem sträcka. Det som gör "uppdraget" lite extra speciellt är del att vi är svenskar som GÅR istället för att ta bilen, samt att det inte direkt finns några promenadstigar som leder dit. Vägarna är ganska stora (motsvarande motortrafikled) och några trottoarer eller gångbanor finns det inte tal om. I mitt huvud var tanken att gå "bakvägen" som leder förbi farmen, där vi brukar gå på promenad, genom "skogen" och förbi några villakvarter för att sedan komma ut på den lite större 72:an mot Newark.  Då vi informerade värdföräldrarna om våra planer tog det dock stopp. Vi fick inte tillåtelse att gå till Newark eftersom vi kunde bli "upplockade" av någon. Risken att bli påkörd var alltså inte första prioritet. Som svensk från en småstad där jag är van att traska hem ensam mitt i natten, känns detta helt absurt. Jag hade haft förståelse om det hade varit kväll och mörkt, men nu handlade det om mitt på blanka dagen - en lördag. Som sagt, svårt att förstå, men jag är inte heller härifrån och tror mig därför inte veta bättre än de som faktiskt är det, så vi beslutade oss för att lyssna och stannade därför hemma istället. Då vi fått nej blev vi dock lite nyfikna på om det ens var lagligt att gå på vägarna här, det är ju t.ex. förbjudet att gå eller cykla på motovägarna hemma, så vi sökte på Google efter "laws Delaware" och fick några intressanata träffar. I Delaware state är det bl.a. förbjudet att:

Gå baklänges och äta jordnötter
Sova utomhus på ett kylskåp
Mörda någon om man har på sig skyddsväst


Det var ju bra att jag fick reda på detta. Tänk om jag hade råkat äta mina jordnötter utan att gå framlänges, då hade jag kanske suttit i jail nu...

Kickoff for "Driveway 09"

Another week has passed...
If my life keeps going on at this speed I´ll soon be an old lady. In any chase I think I´ll be a pretty cool one. :P

So What´s new? No a whole lot. The thing with working days is that they don´t differ that much, work is work. This week has been "sticking out" by  being longer, by different meanings. First of all the schooldays have been shorter (which means longer workingdays for me) Wednesday to Friday because of Teaher/Parent conferenses (how does the families without au apirs and stay-home mums work that out?). The kids of Kindergarten, as my youngest host kid, had no school at all and the older ones got home by 1 o´cklock. Luckily the weather has been nice, and since we "turned the time" that days have also felt longer, which has been a perfect deal for the kids to play outside all day long, and for the au pairs to work on the tan - Driveway 09 has begun! Wednesday was the day for rolling up our shirts, laying in the front yard enjoying the fact that we are not in Sweden.



Unfortunately the rest of the week hasn´t been as nice and warm as it was Wednesday, it has actually been pretty cold which is not a fun fact when the sun is shining and you get the feeling of summer by looking out the window. Friday I was all in for having an awesome picknick with my little princess and our neighbour prince charming and so we did, but we ended up sitting at the neighbours deck eating our sandwishes finishing up with strawberries and brownies inside because we were too cold. At night, when I was working late for Jenny and Doug to go to a party, we made pizza with hotdogs and had movienight with new, almost as good brownies, as the ones we made the day before. 



Saturday started out pretty early by getting to the bank and the post office. After that i didn´t do more then working out and talking to my mum for over two hours. At night it was partytime! Jennifer (Cat´s host mum) had her 40´s B-day party down at the clubhouse and we were all invited.  Emmy and I got down there an hour too late (but still two hours before our host parents) and brought some kids with us. After drinking diet Coke (not what I usually prefer to put in my mouth) for a while and hanging out takling to people Doug tought us how to play REAL beerpong (or Coke-pong if you like since we were gonna work later) as playing pingpong trying to hit the cups. If I am good at playing beerpong I was probably the worst playing this game, but it was kind of fun. After loosing a match agains Doug and Emmy, my pal was a goodlooking 23 year old named Rayan, it was time to bring the kids home and put them to bed. It went pretty smoothly and afterwards I decided to watch Twilight that had come out on "On Demand" that same day. However Doug and Jenny came home pretty early so I was talking to them instead of paying attantion to the movie so I might have to watch it again...

Sunday morning started out with a wakeup phonecall from Australia - best alarmclock ever, even early Sunday mornings, after which I took a long walkj with Emmy and went in to Hockessin for breakfast. Spent most of the day writing an essay about myself for Silverbay. It is absolutely impossible to write 5 whole pages about yourself. There is not that much to tell! After finishing up four pages I gave up and went to a "party" hosted by a woman from my Scene Study class. It took us, Emmy came with me, a while to get there without GPS and we got lost a few times, but we finally got it right and there is only one "type-word"/american teenage expression for that house : OMG! The house was HUGE and sooo nice. Totally amazing! To pick out some rooms to tell about they had a movie theater, a gym in the basement and two bathrooms conected to their bedroom (one for her and one for him). We got served some apertisers and hang out for a few hours talking abouth everything from acting to French Wines (even though I didn´t have much to add in that discussion).

Tomorrow it´s Moday again, as I said - old lady coming. At least I know who I want to end my days with at age 113 and I guess it wont be to hard for you to figure out...

A weekend in Silverbay

Tillbaka!
Fick önskemål av mormor om en uppdatering. Jag är kanske inte den mest aktiva bloggaren, försöker istället hålla mig till att skriva "kvalitativa" texter då det har hänt något av intresse. Förra veckan finns det visserligen en del att skriva om i och med "Operation Vegan" genomförd av Emmy och mig, men den rapporteringen har jag tänkt överlåta åt henne i ett gästbloggsinlägg. Därför får ni nu så länge nöja er med att läsa om min helg i Silverbay och de "äventyr" jag uppleft där...

Enligt de direktiv som finns för au pairer in USA måste vi under vårt år läsa 6 credits, motsvarande 72h, på ett Universitet likvärdigt ställe. Jag kan öppet erkänna att jag varit lite lat vad det gäller att ta tag i det där. På grund av bristande intresse från cat och Emmy att läsa kurser under hösten blundade jag ssjälv för faktum och hoppades att det skulle lösa sig längre fram. Skillnaden mellan de två och mig är att deras år började (och kommer att sluta) två månader efter mig. I februari började jag så smått inse att jag nog faktiskt borde ta tag i mig själv och signa upp mig på något om jag ville få ihop de där poängen. Första steget var att börja ta classes i Scene Study at Delaware Theater i Wlimington. Ger inte några credits, men efter en koll med min LCC fick jag det godkänt om jag kunde skaffa ett intyg på att jag genomfört kursen. Då Emmy och Cat också började inse att det kanske vardags att ta tag i "läsandet" kom vi överens om att åka upp till Silverbay i norra NY-state där de erbjuder helgkurser på 3 credits. Cat, som nu är inne på sitt andra år, hade varit där en gång förut och tyckte det var ett kul och smidigt sätt att få ihop 3 poäng. Kruxet med Silverbay är att det är i stort sett omöjligt att ta sig dit på annat sätt än med bil, som även det innebär 7h resa. Ingen av våra värdfamiljer kunde erbjuda oss att låna en bil så vi enades om att hyra en för resan. För att dra ned kostnaden kom vi överens om att åka dit samma helg som två kompisar, varav den ena tyvärr var tvungen att backa ur p.ga. att hon valt att avsluta sitt år i förtid. Efter en hel del velande fram och tillbaka kom vi fram till att vi ville åka i mars och signade upp oss veckan innan kursen skulle hållas, vilket såklart ledde till ökade kostnader i form av högre anmälningsavgift. Problem nummer två var att lösa fredagens barnpassning med våra värdfamiljer. Eftersom det tar så pass lång tid att ta sig dit var vi tvugna att åka på eftermiddagen då ingen av oss slutat och tre familjer stod då utan babysitter. Lyckligtvis kunde Emmys värdmamma felxa och komma hem till halv tre då vi behövde ge oss iväg för att kunna komma dit i tid till incheckningen på kvällen. Även "bilproblemet" löste sig på ett bra sätt då vi fick nys om en tjej boende i närheten som också skulle dit, så det slutade med en full bil iallafall.

I fredags eftermiddag drog vi alltså iväg. Fem tjejer, tre svenskar och två tyskar, på roadtrip. Cat, som hyrt bilen, stod för körningen vilket hon klarade med galans, förmodligen mycket på grund av GPSn´s hjälp och det faktum att hon gjort det en gång förut. Med dansmusik på högsta volym och paparazzifotografering passerade timmarna i bilen i hyfsad takt och klockan 10 anlände vi till Silverbay. Det var kolsvart då vi kom fram, stället låg mitt ute i ödemarken och var en sk. "död zon" där mobilerna inte fungerade. Om man lägger till det faktum att det var Fredagen den 13 kan ni nog förstå att en svag känsla av skräckfilmshysteri smög sig in. I vilket fall checkade vi in, precis i tid för informationsmötet där alla detaljer om helgen gicks igenom, och skrev upp oss på de listor som låg framme med helgens sessions. Eftersom vi var bland de sista att anmäla oss var de roligaste klasserna redan fulla, men vi fick försöka plocka ut de roligaste av det som fanns kvar och hoppas på att vi prickat rätt. Då klockan närmade sig 12 säckade vi ihop på rummet, som var över förväntan och faktiskt riktigt bra. I ansökan hade vi uttryckt önskemål om att få "sova tillsammans" vilket hade hörsammats. Jag, Cat och Emmy fick därför ett stort rum med två queensezie sängar plus en extra säng, med andra ord tillräckligt för att sova 5 personer i. Vi hade soffa, bord med stolar samt eget badrum och dusch.



Klockan kvart i sju lördag morgon ringde väckoarklockan och jag var först in i duschen, och därmed först att vakna till nog att rycka täcket av de andra. Vid åtta var det frukostdags och vi insåg redan då att det här var något betydligt bättre än au pair-skolan i NY. Med en frukostbuffé som på hotell fick jag äntligen njuta av en efterlängtad bagel med creamcheese samt färsk frukt. Därefter var det dags för dagens första lektion som var "Unique Family Games" där vi fick lära oss att lura barnen att vi kan läsa deras tankar. Följande kurs kom att bli den minst givande. "Kitemaking" innebar målande med dåliga markers på den vita duk som sedan, med hjälp av några plastpinnar och ett snöre, blev till en drake. Pluset med klassen var att vi lärde känna ett gäng svenska tjejer, varav en kom från Tranås och kände folk från Brinell. Dessa lunchade vi med innan det var dags för helgens längst, och delvis segaste, klass i "Theater skills and arts" där vi fick en grundlig genomgång i arke figurer (om det nu är så det heter på svenska). I slutet fick vi dock vara lite aktiva och sätta ihop en kort pjäs innehållande dessa karaktärer samt en tilldelad pryl, i vårt fall en sil, som storyn på något sätt skulle bygga på. Vår grupp fantiserade vilt och kom upp med, enligt mitt tycke, en ganska hysterisk men under omständigheterna bra pjäs. Jasmin visade sina dramaskills då hon spelade orakel och med silen på huvudet spådde framtiden och skickade instruktioner till M-team (räddningspatrullen bestående av Cat och Emmy) om hur de skulle rädda den fagra princessan (Nergis) från den onda skurkens (jag) grepp.



Efter ett långt brake, under vilket jag och Emmy traskade runt på omgivingarna och beskådade den fantastiska utsikten, var det dags för middag och gruppaktiviteter med alla deltagare. Dessa inleddes med "Spontaneous Melodrama" där olika personer blev tilldelade roller i ett pågående skådespel, vari jag och Emmy tilsammans bildade det perfekta bordet medan cat spelade  - ja just det katt. Därefter blev vi, med en hårsmån, slagna av team Australia i tävligen "gör din kompis till en mumie med en rulle toalettpapper så fort du kan".



Då dagens alla sessions var avklarade var det dags för uppfräschning, glassbuffé och sedan disco. Ett ungdomsdisco utan sprit brukar inte vara speciellt livat, men med rätt inställning - vilket vi så klart hade- går det att få ganska bra fart på det. Jag och Emmy rockade dansgolvet och fick av Yasmin en lektion i hiprolling. Lite senare då mer folk dykt upp fick vi även upp Pär och Thomas, en svensk KILLE och hans tyska kompis som passade barn (Pelle tog hand om inte mindre än 5 st!) i Connecticut, på dansgolvet. Klockan hann bli hela halv två innan vi, svettiga och med blåsor på tårna, trillade i säng efter en aktiv dag.



Söndag morgon började på samma sätt som lördagen och dagens lektioner gavs i kategorierna "Cultural Differences in patenting", som hölls av en skön kille med riktigt bra tankar om hur barnuppfostran bör gå till, samt " Optical illusions". Efter utcheckining och en snabb lunch var det åter dags att klämma in sig i bilen och ge sig av mot Landenberg. Ytterligare 7h i bil var inte det roligaste, men det har definitift varit en kul helg! Massor av nytt folk har vi träffat, tre credits har vi fått (eller ja, då jag har skrivit och skickat in mina två uppsatser på 5 sidor vardera) och nya omgivingar har vi fått uppleva i och med vår roadtrip. Silverba var ett otrligt vackert ställer där det låg mellan kullarna vid den gigantiska sjön som jag nu har glömt namnet på. Tyvärr var det lite kallare än man kunnat önska, men vi har planer på att eventuellt åka dit i maj för att få ihop de resterande tre creditsen, nu när vi vet hur kul det är.

Det var allt om den här helgen. Nu väntar ytterligare en arbetsvecka och därefter två till innan det är dags för min riktiga semester då familjen kommer. Kan knappt bärga mig! Tills Emmy knåpat ihop något om vår vegandiet får ni helt enkelt ha det så bra! So long!


An awesome weekend

The day after...
It was a wild night last night - awesomly wild! (yes I just made up that word). With wild I mean in a fun way. Going crazy for me is just doing something fun, that you don´t normally do, with your friends and are having a good time. Last night was one of those nights. Chris invited us, me and Emmy, to a houseparty and I can tell that I got a use for my new daNce moves.

The family decided, pretty unexpected, to go skiing this weekend instead and said I was welcome to join them if I wanted to. That would have been fun, and I know the kids really wanted me to, but I just didn´t feel like crashing down a hill for the entire weekend so I said "No thanks". After getting off as early as 5pm I had some time to relax before I went over to Emmy, who worked late, and we made the most awesome dinner! I cook every day for the kids, but usually never take time to make something good for myslelf. It feels kind of pointless to make something for just one person. One of the greatest things with these kids however is that they eat pretty much everything. They love seafood, eat all kinds og vegetables and Sara (who is 6 years old) even asks me for coffeee! I can just open the fridge, take out all the vegies I find, mix them together in a pan with some chicken, serve it with brown rice and they´ll love it. That is def woth an A+. To get back to the poinnt me and Emmy decided to cook something together last night and made an incredible salmond pasta. Topped it with some olives and swedish shrimp that I found in our freezer and the masterpiece was complete!



After Emmy got off we did some quick cloth changing and put on some extra makeup get into the right partymood. Chis came and picked us up, right at the time when Doug came home with Angelo to have the big opening night of his new flatscreen TV and surrond system (opening movie - The Dark Night) which would actually have been fun to join, but not as fun as a party. "All" the previous parties we´ve been to here have been at Dan´s place, but last night was at a different spot. A friend to Chis had arrenged a huge houseparty with heaps of people and even a DJ who played cool music and had discolights set up in the livingroom. Me and Emmy rocked it pretty good on the dancefloor. Got some invitations from guys who wanted to dance with the hot sweeds and we had a great time. Danced pretty close to a guy for a long time that I thought was Chis, and didn´t really care if he was a bit touchy cause I know we´re just friends, but when I turned around I realised it was someone else that I hadn´t seen before. Got a bit of a shock but I just walked away and didn´t see him more that night. He was a pretty good danced though. :P



Slept at Chis´s cousins house and got a ride home this morning. Haven´t been doing a whole lot today so far but tonight I´m gonna invite some swedish friends and have a "girlsnight". Lighted candles, soma cheese and crackers and maybe a glas of wine since Cat is now 21 and allowed to buy. I also think we might try to put on the TV and have our own opening of the amazing new piece of technology invested in. In other words this weekend seems to go to history as one of the better ones. =)


Hip-rolling is def the new way of getting fit

Time for a text in english again. Am thinking that migh be a good practise for me, cause it´s not as easy as wirte (and spell) as it is to talk - believe me!

Wednesday...
Didn´t write anything about the weekend, simply because there wasn´t very much to tell about. As said before the skiitrip to New Jersey got canceled so I was mostly chillin and haning out with Emmy. Sunday night I went to Newark and drank coffee with Chris. We were planning to go see "Slumdog Milionare" but unfortunately it didn´t start till 8.45 and by that time I had to be home cause of the "snowstorm". As a sweed who took her drives licence December 20th I don´t get as freaked out about driving in snow as most americans, but the cars here doesn´t have the same quality tiers as we do so it´s better to be "Safe than sorry". Compared to the others "storms" this time it actually snowed pretty much, someone said 14 inches, I would say about 2,5 dm. Not surprisingly school was canceled all Monday, which ment slideing for the kids and making snowmenpirates for me. :P

After watching sick kids for a week I haven´t been able to work out a whole lot. Therefore I was ready for a new beginning Tuesday night when I, happily nad unexpected, got off at 5.30. Went to HAC with Cat who, on the way there, told me there was a Zumba class at 7 o´clock. Zumba is a new class introduced at the gym after New Years. It is a mix between a dance class and a workout one as Sweat. Have been wanting to go for a long time, but all the classes have been put on times when I either work or don´t have the opportunity to take the car there. In other words  I was a bit worried about how I would handle all the moves two months in, but it showed out there was no problem. The class was so much fun! Can tell you it was a good workout but it was not hard since you were focusing on dancing all the times. It was also the perfect class for me to improve my butt-shaking and hip-rolling skills. Right after I told Emmy about it and she was up to testing it the very next morning. Because she didn´t have to drop Eathan off as usuall we got the opportunity to do the morningclass at 8.30, which was a bit different from the one I took last night. With another instructor and different music it was a bit more workout and a bit less dance, but it was still fun (and a lot of shaking involved.P).  I love dancing, so this was really the perfect class for me! I just hope that I can find a way to be able to at leat go to one class a week.

Now I´ve done scene stydy and Zumba. The only thing missing now a some song lessons and I´ll be ready for the Broadway stage! Maybe not, but still it´s always fun to do stuff you like, and who knows? One day these skills might come in handy at some audition where Zumba skills are exactly the kind of skills needed for the "special part"... =)

RSS 2.0